Laktosintolerans är ett vanligt tillstånd som innebär att kroppen inte kan bryta ner laktos, ett socker som finns i mjölk och mejeriprodukter. Detta kan leda till symtom som ont i magen, uppblåsthet, gaser och diarré. Läs mer om vad laktosintolerans är, dess orsaker och hur kroppen påverkas i den här artikeln.
Laktos är en sockerart i mjölkprodukter som kräver enzymet laktas för att brytas ner i kroppen. Laktosintolerans uppstår när tunntarmen inte producerar tillräckligt med laktas, vilket gör det svårt att bryta ner laktos. Detta kan leda till symtom som uppblåsthet, gaser, diarré och magont när den som är laktosintolerant får i sig mejeriprodukter som innehåller laktos.
Hur laktos påverkar de med laktosintolerans varierar; vissa kan tåla små mängder utan problem, medan andra kan reagera på mycket små mängder. Det är därför viktigt att anpassa kosten efter kroppens signaler.
Det är viktigt att skilja mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Medan laktosintolerans är en enzymbrist, är mjölkproteinallergi en immunreaktion mot mjölkproteiner. Personer med mjölkproteinallergi måste helt undvika mjölkprodukter, medan de med laktosintolerans kan hantera sitt tillstånd genom att kontrollera laktosintaget.
Laktosintolerans kan uppstå av olika orsaker. Den vanligaste orsaken är minskad produktion av laktasenzym, vilket ofta sker i takt med stigande ålder. Detta kallas primär laktosintolerans. De flesta föds med förmågan att bryta ner laktos, men denna förmåga kan minska med åldern. Intoleransen brukar då debutera i tonåren och vara livet ut.
Medfödd laktosintolerans förekommer, men är mycket ovanligt. En bebis som är laktosintolerant från födseln får vattentunn diarré när den ammas eller får vanlig mjölkersättning. Medfödd laktosintolerans kräver oftast laktosfri eller laktosfattig kost livet ut.
Vissa sjukdomar kan också orsaka tillfällig laktosintolerans. Detta gäller till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller celiaki som kan skada tarmslemhinnan. Detta kallas sekundär laktosintolerans, och symtomen brukar försvinna när sjukdomen behandlats och tarmen läkt.
När tunntarmen inte kan bryta ner laktosen hamnar den i tjocktarmen, där den börjar jäsa och orsaka olika besvär. Vanliga symtom är:
Symtomen kan komma omedelbart eller upp till några timmar efter du ätit och kan variera från person till person. En del får lindriga symtom, medan andra drabbas av mer uttalade symtom. Även tiden det tar för symtomen att försvinna varierar. Dessutom innehåller vissa mjölkprodukter mer laktos än andra, vilket kan påverka besvärens intensitet.
Symtom på laktosintolerans liknar ofta andra tillstånd och sjukdomar, så som glutenintolerans och IBS. Det är därför viktigt med en grundlig utredning för att fastställa vad besvären beror på och få en korrekt behandlingsplan. Ta kontakt med vårdcentralen eller bvc om du misstänker att du eller ditt barn är laktosintolerant.
Vid utredning får du berätta för läkaren vilka besvär du får och vad du har ätit i samband med att de uppstår. Ett första steg är ofta att helt utesluta mjölkprodukter från kosten under 4 veckor för att se om symtomen försvinner. Om en mjölkfri kost fungerar mot besvären kan detta tyda på antingen laktosintolerans eller allergi mot komjölksprotein.
Därefter brukar man återinföra mejeriprodukter som innehåller låga mängder laktos men normala halter mjölkprotein, så som t.ex. yoghurt och hårda ostar. Om du inte får symtom efter en månad med den här typen av kost tyder det på laktosintolerans snarare än komjölksproteinallergi.
Det går dock inte alltid att få ett entydigt svar genom att utesluta mjölkprodukter från kosten. I sådana fall kan en så kallad laktosbelastning genomföras. Du får då dricka en vätska som innehåller laktos. Efter det tas blodprov eller test på din utandningsluft.
Du kan även lämna blodprov på vårdcentralen som kan visa om du har ett arvsanlag som innebär att du med tiden förlorar en del av din laktasmängd. Det finns även självtest för laktosintolerans. Det rekommenderas dock att alltid kontakta vårdcentralen vid positivt svar på självtest.
Behandlingsmetoden beror på vilken typ av laktosintolerans du har. De flesta laktosintoleranta tål en viss mängd laktos, och det kan därför räcka att undvika livsmedel med högt laktosinnehåll. Vid sekundär laktosintolerans som orsakas av underliggande sjukdom, är det viktigt att först behandla sjukdomen.
Genom att lägga om kosten och utesluta eller minska intaget av mat och dryck som innehåller laktos kan du som är laktosintolerant förebygga och lindra symtomen. Idag finns det många laktosfria alternativ till mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och grädde.
Tänk på att även andra livsmedel kan innehålla laktos - gör det till en vana att läsa innehållsförteckningarna. Vissa läkemedel kan också innehålla små mängder laktos, men dessa orsakar sällan symtom.
Om du helt utesluter mjölkprodukter från kosten kan du behöva ta tillskott av kalcium och D-vitamin. Ta gärna kontakt med en dietist för kostråd om du äter en mycket begränsad kost.
Det finns även kosttillskott med laktasenzym som kan hjälpa till att bryta ner laktos vid tillfällen då du vill äta mat som innehåller laktos.
